En ny SAS Carlzon
Kvotering? Varför då? Vi behöver en ny SAS Carlzon!
På ett flertal föreläsningar och seminarier, där jag deltagit som talare, kommer det fram kvinnor - unga som gamla - och säger:
”Jag skulle aldrig vilja bli inkvoterad i någon grupp bara för att jag är kvinna.” Och jag möter män som säger: ”Dom ska inte komma in bara för att dom är kvinnor.”
Varifrån kommer missuppfattningen att kvotering och kompetens står emot varandra? Vem har sagt att nu ska det tas in inkompetenta dumskallar bara för att de är kvinnor? Någon har lyckats inplantera lögnen att kvinnorna ska åka snålskjuts in i styrelser. Kan det vara Svenskt Näringsliv som naturligtvis är emot kvotering? Oavsett vem det är, det har fungerat bra, lögnen har blivit sann. Och en vanlig fråga i media brukar vara: Tycker du att kvinnor ska kvoteras in i styrelser? Svaret ligger i luften. Nej, inte bara för att de är kvinnor. Men problemet gäller ju inte enbart styrelser, det fattas kvinnor på de övre nivåerna inom hela arbetsmarknaden.
Det är naturligtvis en självklarhet att kompetens och inte kön ska gälla från och med idag. Och kompetenskraven för ett arbete ska naturligtvis uppfyllas vare sig du är kvinna eller man. Om kompetensen är densamma hos två aktuella sökande ska, vid kvotering, kvinnan gå före tills en jämn könsfördelning uppnåtts.
Vad vinner vi då på en ökad jämställdhet och fler kvinnor runt bordet? Jag vet inte om det behövs fler ”bevis”. Det kommer snart sagt en undersökning i veckan som visar att kompetens ökar lönsamheten. Kan ni tänka er?! Och kompetens finns hos båda könen och då leder det automatiskt till att det blir blandade grupper.
Men debatten börjar bli tjatig. Kvotering, nej, kvotering, ja. Visst träder en och annan fram och säger att det finns ingen annan väg, men vill inte Fredrik Reinfeldt och Maud Olofsson ha kvoteringslag så blir det ingen kvoteringslag.
Ingenting händer alltså, det blir inte fler kvinnor i toppen på pyramiderna. Och på tal om pyramider.
Vad vi egentligen behöver är en ny Jan Carlzon. Minns ni när han drog igång service konceptet på SAS i mitten av 80 –talet? En revolution! Alla skulle gå på servicekurs och lära sig att hantera människor, dvs. kunderna, dom där som stör när du är fullt upptagen med att arbeta. Från näringslivet till Skattemyndigheten i Vänersborg arbetades det med servicekonceptet! Människan skulle sättas i centrum, vi skulle vara socialt kompetenta och ta hand om varandra. Och det gav resultat. Tack vare en förgrundsgestalt, ett föredöme, en stark och stilig framgångsman följde vi andra efter som små lydiga hundar. Ledaren bestämmer, ledaren har rätt. Tänk om Carlzon sagt att vi ska arbeta med jämställdhet och kompetens!!
Vem blir vår tids Carlzon? Varför är det inte någon av våra nuvarande ledare som tar stafettpinnen och säger: Vi ska bli Sveriges mest jämställda och lönsammaste företag. Vi struntar i kvoteringsdebatten, vi letar kompetens, vi vet att mixade grupper ger lönsamhet!
Carl Henrik Svanberg, Ericsson, Leif Johansson, Volvo eller Leif Östling, Scania, tre stiliga herrar som passar på omslaget till vilken veckotidning som helst! När träder ni fram och slår näven i bordet som riktiga karlar och säger. Enough is enough!